Irland. Eire. Den gröna ön. En fascinerande blandning av historia, kulturarv och enastående natur. Jag fick en förfrågan häromdagen om jag ville följa med på en resa dig. Nu passade det tyvärr inte i tiden men jag skulle verkligen vilja åka dit. Känns otänkbart att jag inte skulle tycka om det.
Landskapet med västkustens klippor och berg, östkustens öde stränder och den platta bördiga trakten däremellan tar andan ur mig – och det bara genom att titta på bilder. Det verkar fullständigt ljuvligt. Det verkar fullständigt ljuvligt. Jag tycker ju om att vara aktiv när jag reser och det här sceneriet bjuder ofrånkomligen in till det; vandring, ridning, cykling, fiske och golf. Det som lockar mig är också landets historia. Det verkar finnas slott och historiska landmärken vid varenda vägkrök.
Vill man ha kombon fantastisk golf + historiens vingslag blir det inte mycket bättre än så här. Golfens vagga står som bekant på de brittiska öarna och Irland har på en yta mindre än Götaland drygt 400 golfbanor. Östkustregionen är det mest tillgängliga golfområdet och strax utanför Dublin ligger bland annat klubben med stort K, The K Club.
The K Club har två mästerskapsbanor, Ryder Cup course och Smurfit course som båda designats av Arnold Palmer. Ryder Cup-banan har förstås fått sitt namn eftersom Ryder Cup spelades här 2006. Smurfit-banan är döpt efter ägaren Michael Smurfit, som sannerligen inte ha sparat in på någonting på anläggningen.
Förutom två golfbanor i världsklass finns ett femstjärnigt hotell med spa och restauranger förlagt i Straffan House, en magnifik slottsbyggnad i fransk stil. Tänk att få kombinera golf, ridning och vandring med härliga spabesök och afternoon tea med bubbel och gurksnittar under en vecka? Vilken drömsemester.
Jag lämnar närmare banbeskrivningar därhän och låter bilderna tala för det klarar de så fint av själva. Men jag avslutar ändå med att säga som irländarna själva skulle göra: Céad míle fáilte – välkommen till Irland!
