Hjälp, vad jag brottas med den frågan just nu. Jag sov riktigt dåligt i natt, vaknade i vargtimman och då sätter min hjärna alltid igång.
Jag tycker det är så himla svårt att veta vad man ska göra av sitt liv. Tankarna far till höger och vänster och jag har ingen ro i kroppen alls. Missförstå mig rätt, till viss del sysslar jag ju med sånt som jag tycker är kul; att starta Sweet spot stories och även börja blogga är ett steg mot ett yrkesliv med en annan inriktning som jag längtat efter så länge. Men ändå bär jag känslan av att gå med för höga klackar, att inte nå ner till marken. Att det är mer som behöver förändras i mitt liv för att jag ska må bra. Jag vill så mycket men är samtidigt så vilsen.
Det enda jag vet är att jag inte vill binda mig vid att bara göra en sak i livet och att skrivandet fortsatt ska få ta stor plats. Jag vill pröva allt som jag är nyfiken på att göra och försöka göra det så bra som jag kan. Jag har alltid varit en liten sökare som letat efter DET DÄR som ska fylla mig med harmoni och tillfredsställelse men inte hittat det än, och nu skaver det lite för mycket. Att inte veta är, för en kontrollmänniska som jag, jobbigt och läskigt. Knäppt, eller hur? Varför har man så svårt att bara köra? Livet ska ju vara ett lustfyllt äventyr.
Därför ska jag strax iväg på mitt första möte med min coach. Yes, jag har skaffat mig en coach eftersom jag känner att jag vill ha hjälp att sortera bland tankarna, få guidning om vägen framåt och behöver injicera lite pepp. Jag klarar inte av att reda i allt själv men hoppas att jag genom att resonera med någon utomstående ska kan hitta fram till svaren så småningom.
Samtidigt är det svårt att tänka på framtiden när min pappa är så sjuk. Min starka, fina, kloka pappa som alltid varit mitt främsta stöd i livet. Hela mitt liv har vänts upp och ner och det senaste året har rent ut sagt varit en emotionell mardröm. Det är så oerhört jobbigt att se sina föräldrar bli gamla och sjuka, för det spelar ingen roll hur gammal man själv är, man är fortfarande ett litet barn innerst inne. Ett barn som undrar hon ska bli när hon blir stor.
