Älska vardagen. Jag vet inte det ja.  Vaknade i morse och kände mig allmänt nere och utled, kanske inte så mycket på vardagen i sig utan på att den inte är som jag är van vid, att den innehåller för många orosmoment. Vardag ska ju vara som den trygga kompisen att hålla i handen, som man kan förlita sig på, och när den inte är det blir jag lite vilsen. Det finns något förtröstansfullt i förutsägbarheten och att dagarna tuggar på, samtidigt som jag ju vill och vet att jag behöver få in mer spontanitet och vill att det ska hända oväntade grejer som gör att jag utvecklas. Knepigt det där.

Att vintern kommer emot oss med stormsteg gör inte saken bättre. Vinter är inte min årstid, verkligen inte. Alltså, VERKLIGEN inte. Men jag får väl försöka se höstens lövkonfetti som en stämningshöjare och ladda inför denna nya vecka.

I dag ska jag plöja mig igenom en jäkla massa jobb. Har ett par surdegar jag måste ta tag i och en hög med mejl att besvara. I morgon ska jag träffa Csilla och lägga en bra plan framåt och diskutera ett möjligt samarbete. Jag har så många idéer som jag vill ta tag i för bloggen!

Förutom kontorsjobb och en rad möten är mina planer för denna vecka rätt lösa. Jag har lämnat in de stora uppdrag jag jobbat med senaste veckorna och har lite tid över innan nästa batch trillar in. Jag ska påbörja research för en ny bokidé tänkte jag. Jag ska promenera, Jag ska läsa mer. Skriva lite. Träna. Gratta Inger som fyller år. Och på torsdag har Oscar releasefest för sin debutbok på nyöppnade Tako. Det ska bli kul!

Veckans topp: I slutet av förra veckan sajnade jag för UP! Jag är så glad och stolt att knytas till byrån och riktigt pepp på att börja samarbeta med dem. Vi ska ha ett första introduktionsmöte senare i veckan och jag hoppas bli inkastad i något spännande projekt på en gång.

Veckans dal: Jag har haft problem med mitt högra skulderblad och axel en längre tid. De gånger jag varit på massage under de senaste åren har jag upptäckt att jag haft hur många triggerpunkter som helst runt skulderbladen, längs med hela ryggraden och upp mot höger axel och nacke och det har gjort vansinnigt ont när massören försökt mjuka upp. Men sedan har jag ignorerat att jag egentligen går runt och är stel lite mest hela tiden. Eftersom jag som tur är aldrig någonsin har huvudvärk har jag heller inte påmints om att jag borde göra något åt det. På torsdag ska jag i alla fall tillbaka till en sjukgymnast jag var hos för två veckor sedan. Enligt hans första diagnos har jag nedsatt funktion i höger skuldra som behöver justeras. Sannolikt har jag väl rätt mycket rehabträning att göra på egen hand, övningar för de pyttesmå musklerna runt omkring men som man alltid glömmer att göra eftersom det är så tråkigt.