Firar ni namnsdagar?

En kollega till mig sa häromdagen att namnsdagar, det firar väl ingen längre. Nja, jo, sa jag och berättade att i vår familj har vi nog allt grattat varandra fast inte på något märkvärdigt sätt. Tycker man borde fira namnsdagar mer. Inte nödvändigtvis med en massa presenter och så med i alla fall uppmärksamma dagen lite med fika och mys. Det här med förnamn är för övrigt ett intressant kapitel, varför folk heter som de gör och hur man kan placera in en person i ålder utifrån namnet.

Jag var tvungen att läsa på lite om namnsdagsfirande och tydligen är det en tradition med långa rötter i Sverige. Redan under medeltiden firades namnsdagar men då främst inom de högre stånden. Jag läste att Per Bolund, nuvarande finansmarknadsminister, med flera skrev en motion 2007 om ”Rätten att fira namnsdag” (Motion 2007/08:Kr298). Namnsdagar firar vi efter 2001 års namnsdagslängd men problemet som Bolund såg det – och kanske många med honom, vad vet jag – är att de namnsdagar som finns i kalendern främst avgörs av tradition och inte av vilka namn som faktiskt är vanliga i Sverige. Vilket gör att till exempel Ali, som närmare 14 000 män heter inte firas, däremot Anselm som bara 17 pers har som tilltalsnamn. Bolund menade att detta var ett uttryck för strukturell diskriminering och att uteslutningen från namnsdagstraditionen riskerade att öka känslan av utanförskap och bygga på segregationen. Lösningen skulle vara att fördela samtliga förnamn över årets dagar så att alla svenskar skulle kunna få fira sin namnsdag, om de vill.

Jag tror väl kanske inte att det är praktiskt möjligt att ge varje namn en dag; vad finns det, typ 150 000 olika förnamn i Sverige? Vilka namn som är inne går ju i cykler och jag tror en bra avvägning mellan namngivningens modevågor och historisk kontinuitet nog är det bästa för att traditionen både ska förbli relevant och intressant  samtidigt inte vara för konservativ. Kanske lite trivia men ändå. Och motionen avslogs för övrigt.

Själv har jag tre namnsdagar: Jenny den 6 oktober, Anna den 9 december och Ritva den 5 juli. Jenny heter jag inte efter någon speciell person mer än att mamma och pappa tyckte det var fint. Anna heter jag efter mammas farmor, Anna Norman. Anna är typ det tredje vanligaste namnet i Sverige; 305 000 heter Anna och vi har namnsdag i ensamt majestät denna nionde decemberdag. Ritva kommer från vår finska sida. Min mormor föddes i Finland och kom till Sverige strax innan kriget 1938. När mamma föddes fick hon heta Ritva för att knyta an till hemlandet och så gick det namnet sedan i arv även till mig.

Med start i dag börjar för övrigt fruntimmersveckan, apropå den namngivna rubriken. Fredrik som har namnsdag i dag inleder och följs sedan av Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Grattis på namnsdagen, säger jag till alla er som bär något av dessa namn!

Alma, Emilia, Jenny, Alexandra och Sonja – fina namn allihop.