Taco, vin, vänner, värme. Helgen bjöd på traditionsenlig träff med finaste tjejerna – som jag har längtat. Både efter att se alla, särskilt de jag inte träffar så ofta, och att få snacka och skratta och käka tacos och lägga jobbet åt sidan för en kväll.

Att åtta tjejer träffas den andra helgen i maj för att äta tacos ihop är en tradition som kanske behöver förklaras.

Tacomiddagarna var något jag drog igång sista året i gymnasiet tror jag det var, både som en kul grej men också för att vi inte skulle tappa kontakten med varandra efter skolan. Första året träffades vi hemma hos mig och sedan gick stafettpinnen runt till alla.

Andra året utökades traditionen och alla fick i uppgift att skriva ner vad man trodde skulle ha hänt de andra med jobb, studier, familj, resor osv. och var man själv skulle befinna sig i livet ett år senare, och sedan skicka in till mig. Och nästkommande år läste vi upp ”årsbreven” och skrattade gott. För det kunde vara rätt storslagna planer och folk skulle ha både ett och två barn och hinna gifta sig och allt innan man var typ 23.

Så här i efterhand inser man ju att så himla mycket faktiskt inte hinner hända på ett år. Särskilt inte när man befinner sig på den där krokiga vägen in i vuxenlivet. Fast det var alltid himla kul att läsa och all ”dokumentation” sparades i en pärm.

Det var alltid mangrann uppslutning, särskilt de första åren. Den där andra helgen i maj var liksom helig och skrevs in i kalendern så fort jag köpte en ny. Under de senaste åren har tacotraditionen tyvärr fallit lite i glömska, eller snarare så att alla varit så upptagna med sitt så några av tjejerna har jag därför inte träffat på flera år. Ni vet hur det är, livet kommer emellan. Men äntligen fick vi träffas hela gänget! Och jag insåg hur mycket jag saknat det, saknat dem. Utan vänner har man inget sammanhang, man är som en fritt svävande satellit utan några connections och man måste verkligen vårda sina relationer. Jag har själv i perioder lidit mycket av känslan av ensamhet och jag vill verkligen inte ha det så längre, så det kändes super igår.

Självklart bestämde vi att traditionen härmed är återinrättad!

Varför det blev just taco minns jag inte så här i efterhand, men det var väl för att taco och texmex blev hippt i slutet av 80-talet. Fast de första åren var det betydligt mycket mer tequila inblandat än vad det är numera, haha!

I lördags var vi hos Kajsa som hade fixat tacobuffé, Margaritas och bubbel till fördrink och sedan drack vi vin och snackade skit och allvar om vart annat hela kvällen.

Samtalsämnen som avhandlades under kvällen: köksinredning, mammografi, ledarskap, ayurveda, Zara Larsson, stopp i vasken, Arbetsförmedlingen, mindfulness, sjuka föräldrar, växande barn, golf, terapi, Indien, arv och miljö och skepparkavajer med guldknappar … Jag har säkert glömt hälften men ni vet hur det är under tjejmiddagar, samtalsämnena spänner brett och skiftar snabbt. Så tack alla för en urmysig lördagskväll!