I dag har Stockholm gått i gråskala. Jag var ute på lunchen för att göra några ärenden och passade då på att ta en promenad runt Blasieholmen, behövde rensa tankarna.
Nu börjar den, tänkte jag och såg upp mot den upproriska himlen. Hösten.
Flaggorna stod som soldater i givakt i den hårda blåsten, håret virvlade likt långa ormar runt mitt ansikte. Hotet låg i luften.
Jag är inte något fan av kyla och mörker, verkligen inte, och den gråmulna himlen – hur vackert Stockholm än må var – får mig att vilja dra söderöver på en gång. Jag har försökt att tanka solsken och dagsljus hela sommaren inför den mörka tiden som väntar oss, men räcker det? Jag är inte redo för det här!
Först kom molnen, sedan kom blåsten.
Nu kommer regnet.
