Coucou, är ni där? Stockholm ligger öde så passa på, den här morgonen tillhör staden er. Jag promenerade från Östra station till kontoret och gatorna sträckte ut sina vidöppna armar. Så härligt! Ännu en fantastisk helg har det varit. Och i lördags kom också lite efterlängtat stilla regn som rensade upp i luften och svalkade asfalten.
Jag gick genom stan och tänkte på livet. Hur fort det går. När blev jag så här gammal egentligen? Det känns som nyss jag var 25. Jag antar att när man en gång förstått hur skört livet är och hur snabbt det kan vara över så växer man i känslan att man måste ta vara på varenda liten stund. Inte låta saker vänta till sedan.
Ja, sådan tankar har snurrat i huvudet den här helgen så det ska bli underbart att ta tag i den här veckans jobb. Jag känner mig pepp, lite trött med pepp. Har några enstaka deadlines för sådant jag åtagit mig men sedan ska jag lägga all tid på nya företaget. AnnKathrin och jag spikade några saker i fredags vilket kändes jättebra. Just nu väntar vi på estimerade priser på några produktdetaljer och förpackningar men folk är ju på semester så det kommer att dröja. Åhhh, jag spricker av längtan tills jag kan berätta för er vad vi håller på med! Det känns nästan lite overkligt att jag faktiskt har tagit det här steget!
På min promenad genom stan tänkte på allt som hänt det senaste året. Stockholm är så oerhört vackert och stunden fyllde mig med en lycka som fick mig att tänka på låten ”Sakta vi gå hem genom stan” med underbara Monica Z. Vackrare Stockholmssymbol än Monicas röst som sjunger Beppe Wolgers fina översättning av denna låt finns knappast.
Åh, det är skönt, när mitt Stockholm är grönt
sakta gå hem genom stan
en kyss, sen går man sakta igen
sakta en tur genom stan
Åh, det är natt, och på avstånd hörs skratt
och man går hem genom stan
en doft av hö, från nån ljuv skärgårdsö
smyger sig tyst intill stan
Precis som din arm, så lätt och så varm
känns sommarens vind mot min kind
och natten står still, den finns inte till
en tystnadens skugga, en vind
Den är så kort, och den glider tyst bort
när trastarna vaknar i stan
klockan är två, hela himlen är blå
sakta vi går genom stan
Sakta hitåt, ror en man i en båt
stannar och ser på en svan
allt är tyst, och jag tiger, nyss kysst
sakta vi går genom stan
På Västerbron, i den himmelska ron
en spårvagn går ensam och tom
alla hus, målar natten i ljus
hemligt går träden i blom
Här bor en miljon, säg, hör de den ton
som Stockholm nu spelar för dem
de far härifrån, långt bort härifrån
men Stockholm det är ju vårt hem …
Vill du lyssna på hela sången, klicka här.
