Minns ni att jag berättade att jag varit på jakt efter en espressomaskin en tid? Nu har jag gjort slag i saken och köpt mig en svinsmidig espressomaskin, en Nespresso Citiz. Det kommer att bli ett nöje att brygga espresso på morgnarna och ta sig en kopp på balkongen på kvällskvisten. Sånt ska man unna sig!

Jag var länge osäker på huruvida jag ville ha en manuell espressomaskin eller en kapselmaskin och om jag ville ha med eller utan mjölkskummare. Till slut bestämde jag mig ändå för att inte dra på för mycket. Visst är det trevligt att mala sina bönor och brygga sin egen espresso, men samtidigt ska ju maskinen göras ren och hållas efter vilket man slipper med kapslar. Eftersom mitt kök heller inte är så stort så måste det som flyttar in där förtjäna sin plats, så på grund av storleken valde jag också att skippa integrerad mjölkskummare. Fast jag köpte en separat mjölkskummare så att jag ändå ska ha möjlighet att göra krämig cappuccino och macchiato.

Nu tronar den här fina pjäsen på min köksbänk.

När jag renoverade mitt kök i samband med ett stambyte för tre år sedan bestämde jag mig för att ta bort en sida med köksbänk och överskåp, skippa frysen och stor spis med ugn och komprimera ner allt till ett minimum. Detta för att göra köket luftigare och kunna få in ett matbord så att man faktiskt kan sitta och äta där också. Jag lagar ändå inte så mycket mat så jag kände att det skulle räcka med en bra mikrovågsugn och två plattor. Låt oss titta på vad jag har på köksbänken.

Längst till höger står en sodastreamer. Min bästa investering någonsin? Den har hängt med ett tag nu och har väl sett sina bästa dar för jag använder den flitigt. Tänker nog att jag ska skaffa mig en ny, en som är mindre och inte tar lika stor plats.

Intill diskhon står också en flaska handsprit och ligger en diskborste på en liten droppskål.

Ätpinnar måste man ju ha när man äter asiatiskt. Ja, inte bara då, jag gillar att använda ätpinnar till de flesta maträtter. Mina är inköpta i Peking och förvaras i sina fina tygaskar. Skålen som ni ser i högra hörnan är ett fat med små doftstenar från L’Occitane. Jag vet faktiskt inte vad det är för typ av sten men man häller rumsdofter på dem i stället för att använda doftstickor och så luktar det gott i hela lägenheten.

Längst till vänster då. Där står en liten miniradio. Man måste ha en radio i ett kök tycker jag. Det är så trivsamt att höra radioskval när man donar och fixar. Radion stod alltid på i köket hemma hos mamma och pappa så det har jag nog fått därifrån tror jag.

Och på väggen sitter knivstället. Ser nu att jag skulle behöva måla om det …

I de små tittskåpen av glas hittar vi gamla silversaker som jag ärvt. Det är några servettringar, ett gammalt cigarettetui, en silverspegel, ett pris i en fälttävlansritt från 1965 som jag tror att min gammelfarfar red hem, pappas punschkopp och hans äggkopp som han fick när han döptes.

Nu har de alltså fått sällskap av denna Nespresso Citiz. De ser redan ut att trivas ihop.

Kaffe, någon?