Detta inlägg innehåller reklamlänkar.
Byggnader som talar.
När jag rör mig genom Stockholm till fots slås jag alltid hur vacker staden är med sin arkitektur och byggnader. Hur väl de smälter samman i form och färg och gemensamt skapar Stockholms alldeles unika atmosfär. Jag tänker att arkitekterna som ritat dem alla legat i framkant men ändå visat respekt mot tradition och stil.
Ta Dramaten till exempel, Sveriges fantastiska nationalscen för teater som i sig är nästan som ett talande drama. Byggnaden som ritades av Fredrik Lilljekvist, en av Sveriges mest ansedda arkitekter vid tidpunkten, stod klar 1908 och är ett riktigt palats i jugendstil, den stilriktning som rådde då.
Tittar man bara lite närmare ser man hur rikt dekorerad fasaderna i vit Ekenergsmarmor är – och så de maffiga guldförgyllda statyerna vid entrén.
Eller ta Stockholms stadion på Lidingövägen. En klassisk adress för de riktigt stora ögonblicken och idrottsprestationerna.
Stadion med sina klocktorn i bakgrunden är kanske världens vackraste arena om ni frågar mig. Den byggdes som arena för olympiaden 1912 och är unik i sin utformning. Mycket av den speciella ”stadionkänslan” sitter förstås i tegelväggarna. Arkitekt var Torben Grut som hörde till dåtidens stora begåvningar och som bland annat även ritade det kungliga lantslottet Solliden på Öland.
Ute i världen finns det otaliga egenartade byggnader som gett eko med nya uttryck och strukturer, från återhållsamt nyanserat till vågat individuellt. Att anlita en stjärnarkitekt när man ska uppföra en ny byggnation är ett bra sätt för att få djungeltrumman att ljuda. Så jag ville presentera några av världens mest framstående och visionära mästare för er, internationellt erkända stjärnarkitekter, eller starkitekter som de också kallas, som alla visat prov på banbrytande byggnadsverk.
Innovation och individualism
Amerikanske Daniel Libeskind (1946– ) är en av dem som ständigt lyckas rita byggnader med wow-faktor. Med fria händer har han getts möjlighet att skapa designdrömmar. Några av dem är Asiens högsta bostadsskyskrapa Haeundae Udong i Sydkorea, Vanke-paviljongen Expo Milan 2015 och museet Ngaren i Kenya. Vad som utmärker Libeskinds design är djärvheten; byggnaden ska vara uttrycksfull och reflektera det moderna livet. Libeskind vågar sig på det ingen annan tidigare gjort och kärnan i hans designprocess är alltid innovation och individualism. År 2003 vann Libeskind arkitekttävlingen för återuppbyggnaden av World Trade Center. Att han nu arbetar med flera nya drömprojekt och bland annat får bidra arkitektoniskt till ytterligare två ikoniska städer – Jerusalem med Pyramiden och Rom med Tor di Valle – måste naturligtvis ses som ett stort erkännande.
Nya synsätt på arkitektur
En av 1900-talets stora arkitekter var Le Corbusier (1887–1965) som många av er säkert känner till. Ansedd som modernismens främste teoretiker blev denne franske arkitekt en banbrytare som på många sätt förändrade vårt sätt att se på arkitektur och dess funktion. Hans grundprincip var enkel: hus definierades som maskiner att bo i och de skulle kunna konstrueras och produceras rationellt likt serietillverkning av bilar och flygplan. I år är det 55 år sedan Le Corbusier gick ur tiden, men tack vare sin omisskännliga estetik med raka linjer, stål och betong lever han för alltid kvar genom sina bostadshöghus, regeringsbyggnader, fabriker och kloster. Bland de betydande verken märks Unité d´Habitation utanför Marseille, Villa Savoye och Notre-Dame du Haut. Le Corbusier som även målade och skrev anses dessutom vara en av de största möbeldesignerna genom tiderna – han hade visioner till allt.
Dekonstruktion och förvrängning
Stora visioner har även kanadensisk-amerikanske Frank Gehry (1929– ). Se bara på Fondation Louis Vuitton, Gehry Tower, Stata Center och Det dansande huset, fyra vitt skilda byggnader i olika delar av världen, alla med en originalitet som suddar ut gränsen mellan konst och arkitektur. Gehry har utvecklat en dekonstruktiv stil där han experimenterar med volymer och kurvor, gärna i billiga material som plywood och korrugerad plåt. Hans arkitektur handlar mycket om att förvränga och omsluta och lösa upp gränsen mellan ute och inne. Allra mest känd är han för Guggenheimmuseet i Bilbao, en av mina absoluta favoriter med sina djärva former.
Modernismens tankar
2019 firades 100-årsjubileet av Bauhaus, en arkitektur- och formgivningsskola som haft stort inflytande på modern design och som ses som en föregångare till funktionalismen. Till jubileet stod ett nytt Bauhausmuseum klart i Berlin intill originalbyggnaden från 1979, ritad av skolans grundare och ledargestalt Walter Gropius (1883–1969). Gropius var en teoretiker med visionen att konst och teknologi skulle sammansmälta till en ideal enhet. Bland annat introducerade han en ny sorts byggnadskonstruktion med inre bärande stålramar vilket tillät uppglasade väggar runt hela byggnaden. Hans första viktiga verk som uppvisar just denna stål- och glasarkitektur var Fagus-Werk, numera betraktad som världens första modernistiska byggnad.
Outfitdetaljer: Kavaj Massimo Dutti (på rea!) // Jeans Kappahl // Finstickad tröja Filippa K (liknande här) // Skärp Cos Stores // Mockaskor Peter Kaiser (liknande här) // Kuvertväska Massimo Dutti (liknande här)
