Ingen vill prata om tjejers rättigheter men alla vill prata om fotboll. Så varför inte använda det?
När Cecilia Safaee startade sitt ”lilla projekt” i Moçambique 2012 med målet att försöka stärka unga tjejers självkänsla genom fotboll, kunde hon aldrig ana att hennes initiativ sex år senare skulle ha vuxit till en global rörelse. Men så har det blivit. Futebol dá Força är i dag en av världens största fotbollsorganisationer och engagerar varje vecka över 17 000 tjejer i 25 länder.
– I Sverige, Mocambique och Zambia driver vi egen verksamhet och sedan förra året har vi även lanserat en digital plattform, FDF Movement, där vem som helst var som helst i världen kan få stöd online och hjälp att starta upp egen verksamhet. Tack vare det finns vi i dag på alla kontinenter i över 20 länder. Det är superhäftigt, säger Cecilia Safaee.
Det är fredag eftermiddag när jag möter henne på Norrsken House i Spårvagnshallarna i Stockholm. Norrsken är ett coworking-hus och i samma lokaler som Cecilia och några av hennes svenska kollegor sitter en hel drös kreativa entreprenörer och arbetar febrilt framför sina datorer för att göra världen bättre. Miljön är skandinaviskt ren och genom de stora fönstren kastar vårsolen sitt skarpa ljus.
Idén till Futebol dá Força var inte någon som bara kom till Cecilia. Däremot skulle man kunna säga att den föddes ur hennes starka kärlek till fotboll.
– Fotbollen har betytt väldigt mycket för mig. Jag spenderade mycket tid på fotbollsplanen och fick väldigt mycket där. När jag som 14-åring själv blev ledare blev det naturligt för mig att försöka skapa samma trygga plats som jag hade haft. Då såg jag hur mycket tjejerna växte, både att de blev bättre fotbollsspelare men framför allt att de växte som individer, trodde på sig själva och sträckte på sig även utanför planen. Så jag tänkte, att om det nu funkade så pass bra i Sverige så borde det funka ännu bättre någon annan stans med sämre utgångspunkt. När min mamma några år senare fick en tjänst på ambassaden i Moçambique
och jag följde med så ville jag testa och träna ett tjejfotbollslag för att se om jag fick samma effekt. Och min hypotes visade sig stämma; samma sak hände och förändringarna kom mycket fortare. Tjejerna gick från att tidigare mest ha fyllt en funktion till att bli viktiga personer individuellt och för att hela laget skulle nå sina mål.
Varför är just fotboll och samlevnadsutbildning en sådan vinnande kombination?
– Ingen vill prata om tjejers rättigheter men alla vill prata om fotboll. Så varför inte använda det? Låt oss prata om fotboll men involvera andra saker också som tonårsgraviditeter, tidiga äktenskap och avhoppad skolgång, problem vi behöver lösa för att kunna vinna fotbollsmatcher. Genom att vara där på fotbollsplanen och prata om vilka utmaningar vi har och vilka lösningar vi kan hitta så synliggör vi tjejer och stärker deras självkänsla – och utvecklar dem till bättre fotbollsspelare.
Vad kan det vara för ämnen ni tar upp till diskussion?
– Vi har framför allt fokus på sexualitet, sexuell hälsa och rättigheter just därför att det påverkar tjejers framtid i så stor utsträckning. Det är väldigt tabubelagt att prata om sex och sexuell hälsa – även i Sverige. Vi möter en ganska stor kunskapslucka överallt. . Men vad vi framför allt möter är att unga tjejer saknar ett forum för att kunna prata om de frågorna förutsättningslöst, utan dömande eller förlöjligande. Det forumet skapar vi vid varje fotbollsträning.
Vad har ni sett för resultat?
– Det är svårt att mäta attityder eftersom mätmetoderna ofta bygger på självskattning, Men vi har sett att både attityder och beteenden förändras över tid genom att de är med i verksamheten. Vi har gjort studier som visar stor skillnad på tjejer som deltagit i vår verksamhet i sex månader eller mer jämfört med de som varit med mindre än sex månader, i hur de ser på sig själva, i hur hög utsträckning de känner att de har stöd och att de vågar stå upp för sina rättigheter. All den kunskap de får måste översättas i praktiken, annars blir inte kunskapen meningsfull. Där kan vi bland annat se att sannolikheten att de använder kondom när de har sex är fem gånger högre om de har deltagit i sex månader eller mer.
Ville bli fotbollsproffs
Medan vi samtalar går det inte att undgå Cecilias starka engagemang. Eftersom hennes båda föräldrar varit stationerade utomlands för uppdrag för FN, UD och Sida fick hon redan som liten se hur orättvis världen kunde vara.
Född i Lund men uppvuxen i Djursholm bodde Cecilia sina första år i Zambia, så hennes första ord var faktiskt inte på svenska utan på det lokala språket nyanja.
– Jag har haft förmånen att ha fått resa väldigt mycket. Jag har inte haft så närvarande föräldrar men det min mamma har gett mig genom alla resor är jag otroligt tacksam för.
Tonåren spenderade hon till stor del i Stockholm. Det var där hennes fotbollsintresse växte, ett intresse som alltså lade grund för hennes, som hon själv uttrycker det, oplanerade karriär.
– Som liten ville jag bli fotbollsproffs – och skådespelare. Men jag tror aldrig riktigt jag har sett mig själv i något yrke. När jag åkte till Moçambique hade en väldigt tydlig plan att jag skulle vara där ett tag och sedan åka hem och läsa statsvetenskap på Lunds universitet. Det gjorde jag visserligen också men fortsatte att samtidigt driva organisationen på distans. Det höll ungefär en månad.
Cecilia insåg tidigt att hon var oerhört privilegierad och att få andra var det. Hon berättar om en gammal dagbok hon hittade när hon höll på att städa hemma i lägenheten i Gröndal och där hon över en hel sida skrivit: ”Jag föddes fri”.
– Jag tror att det har följt med mig genom livet, att jag föddes fri att bestämma själv hur jag skulle hitta min väg och att det är helt okej. Så är det inte för de allra flesta. Det gör mig ovanlig i världen som ung kvinna och jag tror att jag väldigt tidigt har velat arbeta för att förändra det.
Ni har mycket framgångsrikt gjort fotbollen till ett medel för att stärka tjejers självkänsla. Men vad har ni mött för svårigheter och motgångar längs vägen?
– Vi har stött på väldigt mycket motstånd, särskilt i början i Moçambique. Alltifrån inbrott på kontoret och skadegörelse, till hot, ryktesspridning och anonyma telefonsamtal. Vi har varit tvungna att hantera det men vi har aldrig konfronterat det utan bara jobbat på – det har gjort att vi i dag finns över hela Moçambique och även samarbetar med myndigheterna. Är du bara uthållig och tror på det du ska göra så kommer till slut andra att följa efter.
Hur går verksamheten runt rent ekonomiskt?
– Vi strävar hela tiden efter att minska kostnaden per tjej per år, vilket vi har gjort också. För två år sedan var kostnaden 759 kr per tjej och år. I år är den 235 kr per tjej och år. Vi omsätter i dag 4 miljoner och ungefär hälften kommer från bidrag från myndigheter, stiftelser, organisationer och privatpersoner. Resten kommer från egna intäkter i vår kommersiella gren FDF for Business, där vi håller utbildningar, föreläsningar och workshops för näringslivet. Det är exakt samma ledarskapsutbildning som för våra ideella ledare men vi tar bort ordet fotboll och hjälper företag i näringslivet att skapa mer inkluderande arbetsplatser och ett stärkt ledarskap.
I dag har du en stor organisation som du leder. Hur skulle du beskriva ditt eget ledarskap?
– Jag har väldigt stor tillit till mina medarbetare och att de kommer att lyckas med det de tar sig för. Jag tror att jag också är modig. Jag kan inte styra och domdera för mina idéer är inte alltid de bästa eller det enda sättet att göra saker på. Så jag har delegerat så mycket ansvar som möjligt ut i organisationen. Min viktigaste uppgift är att se till att mina medarbetare mår bra och att vi alla arbetar utifrån våra värderingar och mot vår vision. Jag måste stå stadigt så att de har någon att luta sig emot, samtidigt som jag går sist och ser till att alla kommer med mot samma mål.
Bidrar till verklig samhällsutveckling
En gång i veckan coachar Cecilia alla verksamhetschefer i varje land enskilt och det beskriver hon som dagens roligaste stund. Just nu har hon också mycket fokus på den digitala satsningen FDF Movement för att kunna sprida den till hela världen.
– En utmaning blir att säkra finansiering för i år och för flera år framåt så att vi kan ta hand om det enorma intresse som finns. Då skulle vi till exempel kunna gå från en online-utbildning igång i taget till att köra åtta parallellt. Vi behöver ytterligare 2 miljoner för i år men det bästa vore förstås att hitta en långsiktig finansiering för flera år framåt. Nu är vi ändå på en plats som en av världens största fotbollsorganisationer men vår vision är att vi egentligen inte ska behöva finnas. Detta ska vara normen, det ska integreras i befintliga strukturer, i skolsystemet i Mocambique, i idrottssystemet i Sverige och så vidare.
Efterfrågan från såväl tjejer som vill vara med och ledare som vill engagera sig blir allt större. Det tyder på att problemen är stora men också på att många ser Futebol dá Forças verksamhet som en viktig nyckel till genomgripande förändring. Bara veckan innan intervjun ringde Moçambiques utbildningsdepartement till organisationen och bad dem starta verksamhet i en by där 58 tjejer mellan 14–17 år bara mellan januari till mars, hade hoppat av skolan på grund av tidiga äktenskap och graviditeter.
En viktig del i Futebol dá Forças framgångar är de samtal man har även med fotbollspubliken. För det räcker inte att bara stärka tjejernas självkänsla och självförtroende. Även de runt omkring tjejerna behöver förändras för verklig samhällsutveckling där alla är medvetna om och har tillgång till lika värde, rättigheter och möjligheter, menar Cecilia.
– I Moçambique och Zambia har vi före varje match en tematisk workshop med tjejerna, Vi brukar säga att vi har tre halvlekar. Första halvlek är alltid en workshop och andra och tredje halvlek är det match. Under pausen utbildar vi också publiken i exakt samma ämnen. Från början kom folk bara för matchens skull, men idag kommer de också för samtalen.
Framgång kan betyda olika saker för olika människor. Vad är framgång för dig?
– Jag är väldigt tacksam att jag aldrig planerade att starta en organisation för då tror jag att jag hade haft ett mycket större ego. Drivs man av sitt ego kommer man inte särskilt långt för då blir fel saker viktiga. Att jag startade Futebol dá Força isolerat i Moçambique utan svenska ögon på mig tror jag har skyddat mig och mitt ego från att växa sig väldigt stort. Där pratar man i vi-form medan vi i Sverige pratar i jag-form. Där är kollektivet viktigt, här är individen viktig. Så vi har hela tiden pratat i vi-form och det har gjort att vi aldrig har sökt berömmelse. Sedan har jag haft förmånen att få många priser och blivit uppmärksammad men det har för mig aldrig varit en drivkraft. Jag drivs av att få andra att växa. Att se andra upptäcka sin egen potential är otroligt häftigt. Det är framgång för mig.
Vad gör du för att motivera dig en ”motig” dag?
– Ibland ligger jag kvar extra länge i sängen, särskilt om det är motigt på grund av pms. Då är jag noga med att ta hand om mig själv och att acceptera att jag kanske inte kommer att göra stordåd den dagen. Ibland går jag och äter lyxlunch för mig själv så att jag dels får en stund för mig själv men också får njuta lite. Jag motiveras också av att motivera andra så har vi det motigt hjälper det mig. Och när det är riktigt motigt försöker jag ta ett steg tillbaka och ändå kunna uppskatta allt vi har åstadkommit.
Vad ägnar du dig åt när du är ledig?
– Jag är verkligen en hemmaperson. Jag älskar att vara hemma och ta hand om växterna, vara med min man Ashkan, gå promenader. Och så älskar jag mat. Mat och vin är något jag uppskattar väldigt mycket så vi brukar nörda i god mat. Och så kollar jag mycket på fotboll! För mig är det väldigt avkopplande att kolla på Premier League och få njuta av fotboll som sport.
Hur träffades du och Ashkan?
– Vi träffades faktiskt på Stockholms slott. Jag fick ett stipendium av kungen 2014 och då var Ashkan inbjuden som gäst på ett stort seminarium och kom fram till mig i pausen och frågade om jag ville träffas igen. Fast jag förstod ju inte riktigt utan trodde det gällde business så det tog ett tag innan jag fattade att det var en date. Sedan dess har vi varit tillsammans.
Du har rest mycket och har fått se platser som många aldrig får möjlighet att komma till. Vilka är dina favoritställen i världen?
– Maputo där jag bodde i fyra år är en fantastisk plats. Jag älskar verkligen Maputo som stad. Det finns så mycket kultur, bra musik, bra uteliv, superbra mat så dit reser jag gärna. Italien, det var där vi gifte oss i somras är superhärligt så dit åker jag gärna, det ska vi bland annat göra i sommar. Annars nya platser jag inte varit på. Någon gång skulle jag vilja resa till Sydamerika och resa runt där.
Ni har mycket på gång i organisationen. Men vilka andra drömmar har du som du vill förverkliga?
– Jag har väldigt svårt att se ett nästa steg men jag tror det blir att bilda familj och bli förälder. Få testa den sidan av ledarskap. Sedan tror jag det är viktigt att jag inte är kvar i Futebol dá Força för evigt. Jag har en tydlig bild av hur jag vill lämna det vidare och det kräver att vi har en hållbar finansieringsmodell. När vi har det vill jag gärna lämna över men det känns som att det ligger lite längre fram i tiden. Å andra sidan har vi nått alla våra mål mycket tidigare än planerat så vi får väl se. Vid sidan om sitter jag även med i styrelsen för några olika företag och organisationer och det tycker jag är väldigt kul, att kunna använda min kompetens inom helt andra branscher.
Cecilias tips till hur du vågar ta nästa stora utvecklingssteg
- Våga testa! Du måste testa din idé i praktiken, annars kan du aldrig veta om den kommer funka eller inte. Våga testa utan att ha hålla på med affärsplan eller budget till en början, det är inte det som är viktigt först.
- Tro på dig själv. Lyssna inte på alla som säger att du inte kommer att lyckas eller klara av det. De har fel.
- Bygg ett team. Ensam är inte stark, vi kommer alltid att vara starkare och smartare tillsammans än var och för sig.
- Fokusera på rätt saker. Detaljer kan vara det absolut viktigaste – ofta är de inte det, utan tänk på helheten.
- Om du vill hjälpa någon annan, fråga personen vad den vill ha hjälp med och hur. Hen vet med absolut största säkerhet bättre än du själv och tillsammans kan ni bolla er fram till bästa lösningen.
