Hål 12, kl. 17:04, den 31 augusti, 2016.
”Vädermässigt en smärre katastrof. Kraftiga vindar men inget regn, normalt västkustväder. Man får tålmodigt vänta på audiens. Får guidning av Milton, en junior på klubben som tar mig runt på banan.”
Jag har alltid älskat västkusten och Bohuslän. De kala klipporna, urtidskullarna, den saltmättade vinden, havsbandet. Det är underbart på sommaren men precis lika vackert på hösten. Göteborg är alltid härligt att återkomma till men det är enkelt att njuta av hela kusten; Marstrand, Stenungsund, Lysekil, Kungshamn, Fjällbacka, Hunnebostrand, Smögen, Strömstad. Min kompis Martin har sommarhus på Sydkoster och han har tjatat på mig jag vet inte hur länge att jag måste komma dit. Det låter helt magiskt när han beskriver det så nästa år får det banne mig bli av.
Strömstad Golfklubb där de här bilderna är tagna är kanske Bohusläns vackraste golfbana. Det som gör att jag tycker den är så fin är att naturens egna element spelar huvudrollen. Klippformationer och kala stenar ramar in hålen och skapar underbara små landskapsrum strösslade med bäckfåror och ödmjukt hukande träd, som påminner en om att man spelar med havet som granne.
Utsikten från många av hålen är underbar. Med risk att låta alltför högstämd så är det lätt att drabbas av känslan att man ensam sitter på den största skatten i världen, om så blott för en liten stund.
Nu är det ett par år sedan jag var på västkusten, när jag var på Connoisseurs Great Taste-partaj i Stenungsund och jag längtar faktiskt tillbaka, extra mycket nu med tanke på att det bästa i matväg landar på tallriken: skaldjur! För det är när vattentemperaturen sjunker och de svenska skaldjuren växer till sig som de blir som allra bäst. Så vad säger ni, när åker vi?
Foto Peter Cordén, Golf is Art
