God morgon! I dag tänkte jag att vi skulle göra en avstickare till de brittiska öarna och närmare bestämt till Skottland. Jag har alltid velat besöka Skottland. Naturen lär vara magiskt vacker och jag gillar ju det här karga hedlandskapet, de taggiga bergen och alla dessa spännande ruiner som tycks dyka upp lite varstans. Dessutom tror jag att skottarna är ett oerhört stolt och gästvänligt folk. För att inte tala om den skotska accenten, hur charmig är inte den?!
Ett ställe som står på min bucket list är Gleneagles, denna ikon bland skotska golfresorter en dryg timmes bilresa från Edinburgh. Gleneagles har varit en destination i över 100 år. Förutom det magnifika hotellet finns tre mästerskapsbanor, PGA Centenary, King’s och Queen’s Course. Vi talar alltså legendarisk mark där flera stora internationella tävlingar har avgjorts, bland andra Ryder Cup. Nästa år avgörs Solheim Cup här och då skulle jag väldigt gärna vilja vara på plats. Vad häftigt det vore!
Eftersom jag var nyfiken på att veta mer om Gleneagles vände jag mig till min gode vän Tomas Hagfeldt som driver golfresebyrån Golf Zone Travel och som är en av de mest beresta personerna jag känner.
Tomas, alla pratar om Gleneagles som en av världens bästa golfresorter. Varför är den så speciell?
– Helheten. Skotsk golftradition i kombination med brittisk superservice. Gleneagles är så komplett som en golfanläggning kan bli. Faktiskt också för hela familjen. Tre 18-hålsbanor plus en riktigt rolig korthålsbana och en grymt bra träningsakademi gör Gleneagles till en plats för alla. Och givetvis alla aktiviteter på hotellet och i området. Inte en detalj har missats när ett snart 100-årigt lyxhotell fortsätter att leda utvecklingen i modern tid. 120 olika Single Malt Whiskys i The Century Bar passar också minst en familjemedlem.
Så Gleneagles borde man ha med på sin bucket list?
– Ofta snackar vi om St Andrews, Turnberry, Royal Dornoch och andra skotska superanläggningar vid havet. Links, links och links. Ibland glöms inlandsbanorna bort. Att vandra med klubba och boll på världens mest välskötta parkbanor – gärna i 18 graders värme och vindstilla – är inte så illa, det heller. På Gleneagles med höglandets grönskande berg som kuliss. Gleneagles vinner alltid utmärkelser, inte minst ”Best Golf Resort in the World”. Alltså given på allas ”Bucket List”.
Gleneagles har tre banor, Kings, Queens och den lite nyare PGA-banan. Hur skulle du beskriva dem och vad skiljer dem åt?
– Personligen är The King’s favoriten. Designad av James Braid 1919 på traktens allra bästa markområde. Nu har den också återskapats för att spelas som den en gång var tänkt. Klassisk design. Några blinda slag. Fantastiskt roligt. Queen’s är lika naturligt vacker. Något snällare och mjukare i formerna. PGA Centenary är den moderna mästerskapsbanan, signerad Jack Nicklaus. Galet lång; 6 680 meter från back tee. Givetvis vacker. Bör spelas en gång under en fem dagars vistelse på Gleneagles.
Vilket är ditt bästa Gleneagles-minne?
– Ryder Cup 2014. Det var magiskt och oförglömligt. Äntligen var Ryder Cup tillbaka i Skottland och den skotska publiken tog alla chanser att visa att de är världens bästa golfsupportrar. Stämningen under tre timmars uppladdning vid första tee på söndagen var det häftigaste jag upplevt. Runt hela öppningshålet trängdes folk och gjorde vågen. Jamie Donaldson avgjorde på 15:e hålet. Jag lyckades hålla mig innanför repen och fick uppleva européernas galna segerglädje på närmast möjliga håll. Vi gick till 18:e hålet. Det blev ett snack med Henrik och Emma Stenson. Amerikanen Patrick Reed hängde på och var i mina ögon en stor förlorare. På 18:e greenen träffade jag Sir Alex Ferguson. Bara en sån sak.
”Om det är lika fint i himlen hoppas jag att där finns några starttider kvar.”
― Lee Trevino
