E4:an ner mot Jönköping från Brahehus fyller mig alltid av en pirrande känsla. Det här måste vara Sveriges absolut vackraste vägsträcka, med Vättern som öppnar upp sig och den fria utsikten över stan. För mig är den inte bara vacker utan också starkt kopplad till många fina minnen. Född i Jönköping åkte vi ofta hit på somrarna för att hälsa på mormor och morfar och min morbror Göran som fortfarande bor kvar. Långt senare när jag började spela golf, fanns det ytterligare goda skäl att åka hit. Som Jönköpings golfklubb. Eller Kettilstorp som den kallas i folkmun.
Grundad 1936 är det faktiskt en av Sveriges äldsta golfklubbar. Banan är väldigt naturskön med Tabergsån som rinner igenom den. Layouten är ganska kort men klurig och så det blir alltid en kul runda. Ett spel för den spelstrategiskt intelligenta. Dessutom är den kuperad så det är schysst fallhöjd på några hål vilket jag gillar. Vad som också är lite kul är Krösatågen som dyker upp under rundan. Krösatågen är järnvägen som går mellan Jönköping och Halmstad och den är närvarande på många hål. Man får vänja sig vid att det visslar i baksvingen!
På flera av hålen är järnvägen också i spel. Särskilt hål 11, ett korthål utmed järnvägsrälsen, är spännande att spela eftersom man inte har något stort utrymme för misstag. Jag minns en gång när jag spelade här med pappa och mamma för många år sedan. De var nere på semester och jag hade kommit från Skåne och stannade till på vägen hem och då spelade vi här. Kommer egentligen inte ihåg så mycket av rundan mer än att elvan vållade en hel del bekymmer för pappa, ja herre min je.
