Detta inlägg innehåller reklamlänkar.
Vi har alla suttit fast i dem. Vi önskar inget hellre än att komma ur dem.
Några av de vanligaste frågorna jag får från vänner, personer i mitt nätverk, eller de som skickar DM:s, kretsar om karriären, och mer specifikt vad man gör när man känner att man har fastnat och inte vet hur man ska ta sig vidare.
Medan varje nytt karriärsteg är högst personligt, tror jag mig ändå ha samlat på mig vissa insikter från mitt eget yrkesliv och kan förhoppningsvis komma med lite användbar input från när jag ställt mig den gruvliga frågan: ”Vart går jag härifrån?”.
Först lite bakgrund. De av er som följt mig ett tag minns kanske att jag i ett tidigare liv jobbade heltid på Ericsson under drygt tio år. Det var en fin tid i livet, åtminstone i början – jag lärde mig massor och tog de första kliven på karriärstegen. Det var bland annat där jag kom in på marknadskommunikationsbiten som långt senare styrde mig in på journalistiken.
Men för att vara ärlig, det var inte ett företag jag trivdes på, eller ett jobb jag hade sökt utifrån vad jag själv ville. Om sanningen ska fram så visste jag inte vad jag ville efter studierna. Jag hamnade på Ericsson av en slump, så som det ofta blir för många.
Att arbeta på ett storföretag har förstås sina fördelar. Det är tryggt och säkert och finns ofta bra möjligheter till att avancera. Samtidigt är det många gånger tröga beslutsprocesser och det går inte att komma ifrån känslan av att man är en i mängden. Jag kände efter några år att jag inte var lämpad att vara anställd och arbeta 100 procent åt någon annan, som styrde när och var och hur jag skulle jobba. Det kändes inte lustfyllt.
När sedan Ericsson drabbades av en stor uppsägningsvåg i slutet av 90-talet så gav det mig en push att faktiskt lämna och slå in på en ny väg, som journalist och egenföretagare.
De flesta av oss har förmodligen någon gång i livet jobbat på en och annan tråkig arbetsplats. Att dagdrömma om ett jobb med större kreativ frihet eller ansvar, där du får gehör för dina idéer och belönas för dina initiativ, eller att ständigt känna söndagsångest inför en ny arbetsvecka, är tydliga tecken på att något kanske är fel med din nuvarande arbetssituation. Du kanske till och med slänger bort din talang på fel jobb eller fel arbetsgivare. Då är det dags att aktivt börja förändra din situation.
Semestertider innebär en möjlighet att reflektera över sin tillvaro och om man verkligen jobbar med det man vill. Särskilt ett år som detta, då coronapandemin har tvingat många till permitteringar eller till och med gjort folk arbetslösa, så tror jag att det är många som kommer att sitta med dessa tankar. Betydelsen av förändring ökar i en kris.
Saker har naturligtvis inte hänt över en natt. Att göra en förändring i livet kräver att man går igenom en process, där vissa beslut är enklare att fatta än andra. Det är något jag lärt mig den hårda vägen; jag behövde göra ett grundligt arbete för att komma underfund med vad jag verkligen ville. Jag lärde mig också vikten av att ha två specifika regler i åtanke för att ta mig ur de gamla hjulspåren. Den första? Ingenting behöver eller borde förändras imorgon. Med det menar jag, var öppen för möjligheten att byta jobb eller karriär, men låt inte tankarna skapa en ångestspiral för att du tror att du måste veta direkt. Som jag nämnde, det tog mig många år att gå de fem stegen jag listat här nedan. Det är ett maraton, inte ett 100-meterslopp. Oavsett vilken väg du befinner dig på så kommer du att stöta på hinder, där ett av dem (om inte det största) är ditt eget huvud. Du kanske till och med måste boka tid med en coach för att få hjälp att se förbi det. Så länge du kan stå ut med ett jobb som kanske inte tillfredsställer dig som det borde, försök ändå att hålla fast vid det till dess att du har din plan klar för dig så att du, när du väl tar steget, inte behöver se tillbaka.
Och regel nummer två? Ignorera inte rösten som talar om för dig att du inte är lycklig. Hade jag lyssnat på min inre röst betydligt tidigare så hade jag inte förlorat så mycket tid i min strävan efter något nytt och annorlunda, bara för att jag försökte intala mig själv att saker nog inte var så dåliga ändå.
Så, här är stegen jag tog för att ta mig ur mina gamla hjulspår. Hoppas de kan vara till hjälp!
1. Identifiera och tydliggör det som gör dig olycklig med ditt arbete.
Gör listor och skriv ner exakt vad det är du inte gillar med din nuvarande situation och försök att vara specifik. Ju mer du kan precisera desto lättare kan du skilja ut om det är själva arbetsinnehållet eller arbetsplatsen du inte trivs med.
Bra frågor att ställa dig själv är: Vad tycker jag om storleken och strukturen på företaget? Vad känner jag för produkten/tjänsten som du arbetar med varje dag? Vad tycker jag om mina arbetskollegor/ditt team? Är jag stolt över mitt arbete och det företaget gör? Varför/varför inte? Vilken aspekt av mitt arbete får mig att må dåligt över att behöva gå till jobbet varje dag? Kan jag de facto se mig själv på samma plats om fem år? Om tio år? Varför/varför inte?
2. Lägg rim och reson åt sidan: vad skulle du hellre arbeta med om du fick välja fritt?
Gör en önskelista. Om inga begränsningar fanns – glöm pengar, förväntningar från din omgivning osv. – föreställ dig vad du helst av allt skulle ägna dina dagar åt. Återigen, var specifik.
Bra frågor att ställa dig själv: Tycker jag om att arbeta med händerna? Föredrar jag att kläcka idéer eller genomföra dem? Vill jag arbeta i ett stort team? Tycker jag bäst om att arbeta själv? Vad tyckte jag om att göra som barn? Vill jag arbeta på ett kontor eller mer mobilt? Finns det personer i mitt nätverk vars karriär jag önskar att jag själv hade? Om du redan lägger mycket tid på andra passionsprojekt vid sidan om arbetet; vilka är dessa och skulle någon av dem kunna förvandlas till en karriär att livnära sig på?
3. Gör ordentlig research.
Steg 3–5 tar tid, så låt det göra det. Efter att du skrivit dina listor och har en mer definitiv idé om vad det är du inte gillar med din nuvarande situation, och vad du hellre skulle vilja lägga din tid på, börja titta efter möjliga karriärvägar. Ibland innebär inte ”gamla hjulspår” att du behöver förändra din karriär helt och hållet, utan snarare att du föredrar att gå på andra sidan trottoaren av samma väg.
Försök så mycket som möjligt att ta reda på olika alternativ som är möjliga inom det gebit du vill arbeta. Gör research på LinkedIn. Lyssna på poddcaster med experter i branschen. Gå på konferenser där ledande branschfolk delar med sig av sina perspektiv. Vilket leder mig in på nästa punkt …
4. Nätverka som en galning.
Det bästa sättet att landa i om du verkligen kommer att trivas med ett karriärbyte är att prata med de som redan arbetar inom området. Försök förstå vad det är de älskar med branschen och vad de drivs av.
Vad är de missnöjda med? Hur ser de branschens förändring över tid? Är de exalterade över kommande år? Hur fick de in en fot i branschen? Vilken bakgrund/erfarenhet har de? Även här kan du söka upp en mentor, men det finns också ett värde att söka input från yrkesverksamma.
5. Skriv ner din handlingsplan.
Lättare sagt än gjort, eller hur? Minns då steg 1. Ingenting behöver ske över en natt. Ha tålamod med dig själv. Kanske behövs det någon form av utbildning för att nå dit du vill? Kanske krävs det en fullständig översyn av ditt nuvarande liv; flytt till en annan ort etc. Oavsett vilka hindren är – red ut dem. Gör en kronologisk lista över saker som måste göras/ske för att din nya väg ska bli verklighet. Kan några av hindren tacklas medan du fortfarande arbetar heltid? Om ja, börja med att beta av dem, medan du fortfarande har en stadig inkomst. Gör en budget över de kostnader du kommer att behöva (utbildning, ny utrustning etc.) och börja spara. Inte bara för att kunna bekosta karriärsteget, minst lika viktigt är det att arbeta upp en buffert som du kommer att klara dig på åtminstone det första halvåret. Att lämna ett fast heltidsjobb mot en osäker tillvaro som frilansare/egenföretagare är inte alltid så enkelt, men har du tillräckligt med sparat kapital så att du vet att du klarar dig en tid så kommer steget vara betydligt lättare att ta, tro mig.
Så snart du har din attackplan fråga dig själv: Hur kommer jag må om jag aldrig ger den här nya karriären ett försök? Om svaret är ”förkrossad” så tror jag att du vet vad du ska göra – HOPPA!
Outfitdetaljer: Skinnjacka Massimo Dutti (liknande här) // T-shirt H&M (liknande här) // Ullbyxor Arket (liknande här) // Herrskor Clif Paris // Skärp Cos Stores
Foto: Sean Lewthwaite
